Motljus
Jag grämer mig en hel del över att jag inte kan ägna de få böcker jag hinner läsa den uppmärksamhet de förtjänar. Motljus (av Annika Thor) tog typ tre veckor att läsa, fast de sista 160 sidorna läste jag på två dagar. Helst hade jag velat sprida ut alla 260 sidor på max fyra dagar, för den här boken tjänar på att läsas koncentrerat. De sista 160 sidorna var mycket bättre än de första 100, men det beror nog mer på mig än på boken.
Det här är Annika Thors vuxendebut. Jag har läst och älskat en del av Thors ungdomsromaner, serien om Steffi och Nelli, som börjar med En ö i havet, plöjde jag en sommar i hängmattan. Vill minnas att jag lånade den sista delen uppe i Älvdalen när vi var där på simläger, hann inte läsa ut den men kunde inte lämna tillbaka den. Så det fick följa med hem och läsas ut på bussresan hem och sedan skickas till biblioteket i Älvdalen. Det går det med.
Åter till motljus. Jag får Marie Hermansson vibbar, då Hermansson är som bäst (Musselstranden alltså). Det handlar egentligen inte om så mycket. En gammal vän till Marie och Staffan dör, han bettyde lite mer för Marie än för Staffan vilket får deras förhållande att knaka lite i fogarna. Vi får följa med tillbaka till sommaren i "huset" och får veta vad som hände mellan Ronny (den döde vännen) och Marie. Samtidigt handlar det om Maries förhållande till dottern m.m.
Det är en melankolisk stämning. Vackert, men dystert. Språket känns igen från Thors ungdomsromaner. Det är okonstlat, kort och koncist. Men för den sakens skull inte korthugget och stolpigt.
När jag väl fick lite tid att läsa i ett sträck sögs jag in i handlingen och kunde bara inte sluta läsa. Därför plöjde jag 100 sidor på en dag, trots att jag egetligen borde ha skrivit för glatta livet på hemtentan. Förrädiskt bra helt enkelt.
Det sker en hel del skiften i tid, det växlar mellan nutid och sommaren i "huset", men utan övertydlig pekpinnar är det lätt att förstå när man som läsare befinner sig i en annan tid.
Jag gillar Thors vuxendebut skarpt, och hoppas på att det kommer fler!
Titel: Motljus
Författare: Annika Thor
ISBN: 978-91-0-012211-9
Det här är Annika Thors vuxendebut. Jag har läst och älskat en del av Thors ungdomsromaner, serien om Steffi och Nelli, som börjar med En ö i havet, plöjde jag en sommar i hängmattan. Vill minnas att jag lånade den sista delen uppe i Älvdalen när vi var där på simläger, hann inte läsa ut den men kunde inte lämna tillbaka den. Så det fick följa med hem och läsas ut på bussresan hem och sedan skickas till biblioteket i Älvdalen. Det går det med.
Åter till motljus. Jag får Marie Hermansson vibbar, då Hermansson är som bäst (Musselstranden alltså). Det handlar egentligen inte om så mycket. En gammal vän till Marie och Staffan dör, han bettyde lite mer för Marie än för Staffan vilket får deras förhållande att knaka lite i fogarna. Vi får följa med tillbaka till sommaren i "huset" och får veta vad som hände mellan Ronny (den döde vännen) och Marie. Samtidigt handlar det om Maries förhållande till dottern m.m.
Det är en melankolisk stämning. Vackert, men dystert. Språket känns igen från Thors ungdomsromaner. Det är okonstlat, kort och koncist. Men för den sakens skull inte korthugget och stolpigt.
När jag väl fick lite tid att läsa i ett sträck sögs jag in i handlingen och kunde bara inte sluta läsa. Därför plöjde jag 100 sidor på en dag, trots att jag egetligen borde ha skrivit för glatta livet på hemtentan. Förrädiskt bra helt enkelt.
Det sker en hel del skiften i tid, det växlar mellan nutid och sommaren i "huset", men utan övertydlig pekpinnar är det lätt att förstå när man som läsare befinner sig i en annan tid.
Jag gillar Thors vuxendebut skarpt, och hoppas på att det kommer fler!
Titel: Motljus
Författare: Annika Thor
ISBN: 978-91-0-012211-9
Kommentarer
Trackback
