Det läsande fåret

Detta är ett av mina bokrea fynd. Visste ingenting om boken sedan tidigare, drogs till omslaget som är lite lekfullt. På baksidan läser jag Paris, och ända sen jag läste Tillsammans är man mindre ensam har jag ett sug efter Paris i litterärform (var där i höstas, och längar inte tillbaka dit i fysiskform, inget fel på staden men den tilltalade inte alls mig, inte som London alltid gör).

Bokens innehåll och delvis språk (inte lika utpräglat men spår av) påminner mig om Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött. Boken fångade inte mig, det var alldeles för många teman, och huvudpersonen hade ingen egentlig riktning. Det kändes rörigt och som att författaren lagt på olika inslag för att fylla ut handlingen. Hade varit bättre att fångat en linje och krävt ner sig i den. Nu blir allt ganska ytligt och man får inget sammanhang.

Man fick någon förklaring till titeln, men antingen var det väldigt diffust eller så förstod inte jag det uppenbara.

Och för att knyta an till inledningen; nej jag fick inte mitt Paris-behov stillat, eftersom Paris som stad inte skildrades överhuvudtaget. Det hade kunnat utspela sig i vilken förort som helst, alltså var informationen att de befann sig i Paris väldigt överflödig och vilseledande.

Titel: Kiffe kiffe imorgon
Författare: Faïza Guène
ISBN: 91-1-301518-4

Jag läser mest deckare på sommaren. När jag vill koppla av, och inte tänka så mycket. Men just för att jag inte läser fler än 5-6 deckare om året har jag lite dålig koll på vad som ges ut. Jag föredrar svenska deckare. De är ofast lättsamma och inte så hårdkokta. Mari Jungstedts har jag läst alla som kommit i pocket. Arne Dahl har jag läst en del, tror att det är En midsommarnatts dröm som står på tur. Så den kanske jag får ta i sommar. Det var riktigt länge sen jag läste någon Nesser. Kanske ska plocka upp den senaste serien om Barbarotti (heter han väl?). Annars står Håkan Östlunds Släke och Stieg Larssons Män som hatar kvinnor olästa i bokhyllan. Det ska nog gå att överleva även den här sommaren!!

Några andra tips på deckar-serier jag borde upptäcka under sommaren?

Deckaren jag botade min läströtthet med var Mari Jungstedts "Den mörka ängeln". Den är den senaste i serien om Anders Knutas på Gotland.

Jag vet inte riktigt vad det är som lockar med Jungstedts svenska deckare. Språkligt är det okej, det är inte särskilt avancerat, men ändå okej. Det är oftast rätt spännande, och underhållande med sidohistorierna. Men framförallt så utspelar det sig på Gotland! Jag har varit på ön varje sommar, hela mitt liv. En sommar jobbade jag i en ICA butik, och var där alla tio veckorna på sommarlovet. Och när jag var liten och farmor och farfar fanns var jag där hela sommrarna med dem. Så det är nog att läsa om ön som lockar mest.

Just den här deckaren är inte lika spännande som de andra. Tycker Jungstedt brukar vara rätt bra på att bygga upp spänningen, men i den här var det lite för öppet. Det fanns ett par alternativ, men de rörde sig inom samma spår, och när man väl fick veta vem som var mördaren så var det föga förvånande. Lite tråkigt.

Sidohistorierna rullade på. Johan Berg och Emma Winarves inbland var inte så stor, och då blev det lite märkligt när Emma hamnade mitt i smeten på slutet. Dessutom är det ett lite ologiskt scenario i boken. Kankse lite spoiler varning här. Jo, mot slutet, så är Pia och Johan på väg till fiket där mamman dör, men Johan beordrar Pia att köra till lasarettett istället. Sen står det inte så mycket mer om det, men man kan ju anta att Pia fortsatte ensam, för att göra sitt jobb. Men sen visar hon sig på gården med Andreas, och hur hon hunnit dit verkar lite märkligt. Dessutom borde de hittat hennes bil vid huset, och de gjorde de inte. Så liten miss av Jungstedt kanske? Eller så är det jag som missat nåt.

Jo, det är underhållande, och jag fick tillbaka min läslust.

Titel: Den mörka ängeln
Författare: Mari Jungstedt
ISBN: 978-91-7429-012-7

Senaste tiden har kantats av en läströtthet. Största boven i dramat har varit plugget. Den stora massan text att läsa har varit oöverstiglig och gjort att jag inte alls velat läsa egenvald skönlitteratur kvällstid. Det går för segt och jag hinner glömma vad jag läste om sist.

I onsdags bestämde jag mig för att långhelgen skulle bli ledig. Jag hade kunnat läsa ikapp och ta tag i hemtentan, men det blev jobb och läslust-botning i soffan kvällstid. Fick lagom lägligt hem Mari Jungstedts senaste, som precis kommit i pocket, i förra veckan. Plockade upp den i onsdags och nu har jag snittat 50 sidor om dagen sen dess, så mycket har jag inte läst på mycket länge! Så härligt. Imorgon klämmer jag de sista 50 sidorna. Upplösningen! (tycker dock inte att denna hör till Jungstedts bästa. Och jag är egentligen ingen deckar-fantast, men ibland är de bra att plocka fram och jag gillar att hon rör sig på Gotland).

Så, nu kanske läströttheten är botad. Två veckor kvar i skolan, sen är det sommarlov! Fast jag ska jobba en del, trots att jag egentligen inte behöver. De behöver mig på jobbet och jag ställer upp. Måste dock komma ihåg och dra i nödbromsen om det blir för mycket, många projekt på gång nu...

Jag gillar när man blir inspirerad att fortsätta fördjupningen efter en bra föreläsning. Tyvärr har jag haft för dåligt med tid för att förverkliga fortsatt läsning, fokuset har legat på att läsa till nästa seminarium. Men igår gick jag in på pocketshop (först tog jag sen sväng förbi nya bibblan i tunnelbanan på Östermalmstorg, men blev ärligt talat lite besviken. Jättekul med fokus på nyutgiven litteratur, men titlarna på hyllorna var ungefär lika många som i min egen bokhylla hemma, och bibblos tycker jag ska vara storslaget!) och letade reda på Edith Södergran och hittade en utgåva med hennes samlade dikter. Kul att ha hemma, ligga framme, kanske på toa, så att man kan bläddra och läsa ibland. Jag är ingen flitig lyrikläsare, men Södergran fångade mig.

Det var inte riktigt meningen att det skulle bli en tre veckor lång tystnad här, men så blir det ibland. Livet tar över, kurslitteraturen tar en del tid, sen blev jag sjuk och låg i sängen i en vecka; orkade varken läsa eller skriva. Men nu är jag tillbaka igen.

Igår kom det en bok från Uppsala English Book club. Denna gång var det Jhumpa Lahiris Unaccustomed Earth. Noveller! Perfekt nu när min lästid är lite splittrad och ojämn. Dessutom är jag riktigt nyfiken på Lahiri. Den indiske tolken har stått i min bokhylla ett tag, kanske två (möjligen tre) år, får se vilken jag börjar med. (Den indiske tolken är utgiven av "En bok för alla" och kostar 20 kr hos Bokus).

Ska försöka skriva lite om de (få) böcker jag läst de senaste veckorna, så att det kommer lite fler inlägg.