Bittert arv
Det är riktigt korkat att inte skriva om boken direkt efter att ha läst ut den, nu rör mina funderingar det som hängt kvar under veckan.
"Bittert arv" var inte absolut inte vad jag väntat mig. Jag tycker inte att det var något direkt driv i historien, vilket hade gjort det lättare att läsa. Hade jag varit mer inställd på att läsa en bok som skildrar många indiers vardag och inte förväntat mig en "rafflande" historia (bl.a. om kärlek som det står om på baksidan) hade jag kanske gillat den bättre. Och då kanske jag hade förstått storheten med Desais bok.
Boken handlar om Biju som befinner sig i USA, ska tjäna pengar och hjälpa sin pappa. Pappan är kock hos en gammal domare. Domaren tar hand om sitt barnbarn Sai. Och Sai blir förälskad i Gyan, men inser att han inte är den hon trodde att han var. Runt omkring detta är det inbördeskrig (?) i Indien. Jag gillade Delarna om Bijus liv i USA mest. Allt känns väldigt realistiskt och verklighetstroget (med de kunskaper jag har, någon annan med mer kunskaper kanske kan peka ut saker som inte är riktigt rätt) och hela historien känns ärlig, uppriktig, det är inget skönmålande av något. Det är ingen driekt smickrande bild av Indien vi får, och inte heller USA upphöjs till något det inte är.
När vi diskuterade boken i bokklubben pratade vi lite om vem som är den mest centrala figuren i boken, och jag tycker att det är kocken (Bijus pappa), för att han binder ihop det alla lösa trådar. Men det fanns andra uppfattningar i gruppen, det är alltid intressant, när man ser olika på sånt.
Själva boken har nog växt efter att jag lagt ifrån mig den, men läsningen var otroligt seg och jag ville bara att den skulle ta slut. Det kanske är storheten med "Bittert arv" att det tar ett tag för boken att mogna inom en. Hur som helst måste jag bli bättre på att skriva ner mina tankar direkt, nu blir det lite spretigt och lösryckt.
Titel: Bittert arv
Författare: Kiran Desai
ISBN: 978-91-7001-582-3
"Bittert arv" var inte absolut inte vad jag väntat mig. Jag tycker inte att det var något direkt driv i historien, vilket hade gjort det lättare att läsa. Hade jag varit mer inställd på att läsa en bok som skildrar många indiers vardag och inte förväntat mig en "rafflande" historia (bl.a. om kärlek som det står om på baksidan) hade jag kanske gillat den bättre. Och då kanske jag hade förstått storheten med Desais bok.
Boken handlar om Biju som befinner sig i USA, ska tjäna pengar och hjälpa sin pappa. Pappan är kock hos en gammal domare. Domaren tar hand om sitt barnbarn Sai. Och Sai blir förälskad i Gyan, men inser att han inte är den hon trodde att han var. Runt omkring detta är det inbördeskrig (?) i Indien. Jag gillade Delarna om Bijus liv i USA mest. Allt känns väldigt realistiskt och verklighetstroget (med de kunskaper jag har, någon annan med mer kunskaper kanske kan peka ut saker som inte är riktigt rätt) och hela historien känns ärlig, uppriktig, det är inget skönmålande av något. Det är ingen driekt smickrande bild av Indien vi får, och inte heller USA upphöjs till något det inte är.
När vi diskuterade boken i bokklubben pratade vi lite om vem som är den mest centrala figuren i boken, och jag tycker att det är kocken (Bijus pappa), för att han binder ihop det alla lösa trådar. Men det fanns andra uppfattningar i gruppen, det är alltid intressant, när man ser olika på sånt.
Själva boken har nog växt efter att jag lagt ifrån mig den, men läsningen var otroligt seg och jag ville bara att den skulle ta slut. Det kanske är storheten med "Bittert arv" att det tar ett tag för boken att mogna inom en. Hur som helst måste jag bli bättre på att skriva ner mina tankar direkt, nu blir det lite spretigt och lösryckt.
Titel: Bittert arv
Författare: Kiran Desai
ISBN: 978-91-7001-582-3
Kommentarer
Trackback
